Kanelbullar och svenska bakverk — det här bör du smaka

Den svenska bakhyllan är djupare än många tror. Kanelbullen är ambassadören, men bakom den står en hel kavalkad av bullar, tårtor och kakor som ofta hör ihop med en specifik säsong eller högtid. Vi presenterar de viktigaste klassikerna, vad som skiljer dem åt och när de är som bäst — så att du kan ta nästa fika med rätt bakverk i koppen.

Kanelbulle och kardemummabulle

Kanelbullen är vetebrödets standardbärare. Degens grundrecept — vetemjöl, mjölk, smör, jäst, socker, kardemumma — är förvånansvärt likt över hela landet, men fyllningen och formen varierar. Den klassiska bullen rullas, skärs i ringar och garneras med pärlsocker. Kanelbullens dag den 4 oktober är ett initiativ från Hembakningsrådet som blivit en oofficiell svensk högtid.

Kardemummabullen är kanelbullens elegantare syskon — fyllningen byts till krossad kardemumma, och formen är ofta knuten istället för rullad. På de senaste tio årens specialty-caféer i Stockholm, Göteborg och Malmö har kardemummabullen vunnit blindtester gång på gång. Vi rekommenderar båda — välj efter humör.

Semla — fastlagens drottning

Semlan dyker upp i butikshyllan strax efter trettondagen och håller ut fram till påsk. En riktig semla består av:

• En kardemummakryddad vetebulle
• Mandelmassa, mald med mjölk
• Mycket vispgrädde
• Lockets ovansida pudrad med florsocker

Klassiskt äts semlan i en djup tallrik med varm mjölk runt — hetvägg. Den moderna semmelwrap som dök upp 2015 anses fortfarande av puristerna vara ett sidospår. Den 16 februari (eller fettisdagen, beroende på år) är toppen på säsongen.

Prinsesstårta — den gröna ikonen

Prinsesstårtan är den ljusgröna marsipanöverdragna tårtan som hör hemma på födelsedagar och bröllop. Receptet skapades på 1930-talet av hushållsläraren Jenny Åkerström, som lärde Sveriges tre prinsessor matlagning. Tårtan består av sockerkaksbottnar, hallonsylt, vaniljkräm och ett tjockt lager grädde, allt täckt av grön marsipan med en pudrad ros på toppen.

Veckan kring den 22 september firas Prinsesstårtans vecka — bagerier säljer då en del av intäkterna till Kronprinsessparets Stiftelse.

Kladdkaka — kärleksbarnet

Kladdkakan är Sveriges enklaste och kanske mest älskade bakverk. Den är medvetet underbakad, så att mitten är seg och rinnig. Klassisk kladdkaka består av smör, socker, ägg, mjöl, kakao och en nypa salt — inget mer. Receptet finns på baksidan av nästan varje kakaopåse.

Kladdkakan har blivit grunden för otaliga varianter: med vit choklad, hallon, lakrits, kola eller ingenting alls toppat. Den fungerar lika bra på söndagsfikan som på nyårsbordet.

Wienerbröd, dammsugare och chokladboll

Tre till klassiker som hör hemma i alla svenska bagerier:

• Wienerbröd — flagigt smördegsbakverk med vaniljkräm eller mandelmassa, ofta med glasyr
• Dammsugare — grön marsipanrulle med mandelmassa och rom­arom, doppad i choklad i ändarna
• Chokladboll (tidigare kallad negerboll, ett namn som inte längre används) — havregryn, kakao, smör och socker, rullad i kokos eller pärlsocker

Chokladbollen är så enkel att det är ett klassiskt nybörjarrecept för barn — den kräver ingen ugn alls.

Säsongsbakverk att hålla ögonen på

• Lussekatter — saffransbullar i december, stapelvara på lucia
• Pepparkakor — tunna och spröda, viktigt med rätt knäpp
• Våffla — våffeldagen den 25 mars, äts varm med sylt och grädde

Många av dessa hör ihop med specifika högtider, vilka vi går igenom i vår guide till svenska högtider.

Bakverket i fikan

Inget av detta lever i ett vakuum. Bakverket är hälften av fikan — koppen kaffe är den andra hälften. Vi förklarar mer om det sociala samspelet i vår genomgång av fika-traditionen och svensk kaffekultur.

Slutsats

Den som vill förstå svensk bakkultur behöver inte besöka tio caféer på en dag. Vi rekommenderar att man under ett år smakar minst en av dessa bakverk i sin säsong — semla i februari, kanelbulle den 4 oktober, lussekatt i december — och låter säsongen göra jobbet. Smaken sitter i kalendern.